Detta tänkte vi fira genom att vi alla först går och ser utställningen Ägd? – Normer, ideal och kampen för jämställdhet på Kalmar Läns Museum tillsammans. I utställningen utforskas frågan om jämställdhet och de normer och ideal kring vad som i olika tider uppfattats som manligt och kvinnligt – från dåtid till nutid. Du får ta del av historiska händelser och möta personer som varit betydelsefulla i kampen för jämställdhet. Du får också möta också länsbor och deras perspektiv på genus, makt, status och jämställdhet. https://kalmarlansmuseum.se/utstallningar/agd/
Vi samlas kl 12.30 söndag den 8 mars i entrén på Kalmar Läns Museum. Det finns även tid att fika tillsammans (vi har bokat bord i caféet). Sedan börjar årsmötet kl 14 i en bokad samlingssal på museet. Entré till utställningen betalar man själv, den kostar 150 kr för vuxen. Pensionär eller student betalar 110 kr. Tonåringar (upp till och med 19 år) gratis. Vill man fika bekostar man det själv. Vill man bara vara med på årsmötet är det gratis, då möter vi upp i entrén till museet strax innan kl 14. Distriktet och partiföreningarna bjuds också in.
Denna insändare publicerades i Ölandsbladet den 13 oktober 2025:
Nej till uranbrytning och giftig kärnteknik på Öland!
Tidöregeringen har tidigare gått ut med att de vill ta bort kommunernas möjlighet att lägga veto mot uranbrytning. Det har Vänsterpartiet Mörbylånga redan sagt nej till.
Nu går Tidöregeringen vidare och vill slopa förbudet mot kärnkraftsteknik vid Sveriges kuster. Öland nämns som exempel.
Förslaget skulle vara förödande för vår känsliga natur. Gifter skulle spridas. På Öland finns uranhaltig alunskiffer. Förslagen innebär att det blir möjligt att bryta uranmalm, men också att anrika uranet här, lagra det, transportera det, upparbeta det och sedan även gräva ned avfallet här på Öland.
Förslaget medför stor oro. Vad säger då kommunledningen i Mörbylånga om förslaget? Ingen vet. Det är så tyst, så tyst från dem!
Vi i Vänsterpartiet säger nej till förgiftning av vårt landskap, och ja till förnybar energi som är fossilfri och uranfri.
Denna insändare skickades till lokalmedia den 6 september 2025: Vänstern på Öland säger nej till uranbrytning Tidöpartierna i regeringen föreslår att kommunernas möjlighet att lägga veto på uranbrytning tas bort. Syftet är att göra det möjligt för gruvföretag att prospektera och bryta uranmalm. Det ska sedan kunna upparbetas till kärnbränsle för kärnkraftverk. Förslaget är en del av regeringens havererade klimat- och energipolitik.
Under kalkstenen på Öland finns ett lager med alunskiffer som innehåller uran och andra metalliska grundämnen. För att komma åt dessa krävs att kalkberget sprängs bort i dagbrott på stora ytor. Uranbrytning på Öland skulle alltså hota vårt landskap med dess unika alvarmarker, artrika lövskogar och bördiga jordbruksmarker.
Vid uranbrytning frigörs radioaktiva gaser och farliga stoftpartiklar. Gruvdrift skapar också stora mängder giftigt och radioaktivt avfall. Omgivande marker, yt- och grundvatten kommer att förgiftas genom stoftspridning och läckage av de farliga ämnen som frigörs vid gruvdriften. Förutom uran handlar det om radioaktiva sönderfallsprodukter som thorium, radium, radon och dess döttrar t.ex. polonium. Dessutom en rad otrevliga tungmetaller som bly, kadmium och metalloider som arsenik. Föroreningarna är ett hot mot både människor, växter och djur, långt utanför själva dagbrotten.
Vi i Vänstern säger nej till giftig uranbrytning på Öland. Vi säger nej till en dyr och onödig kärnkraft. Vi vill i stället se satsningar på förnybar energi, sol- och vindenergilagring, geovärme och energilagring.
Vänsterpartiet Mörbylånga och Vänsterpartiet Borgholm
Borgerliga partier kräver strängare straff/hårdare tag. Är det lösningen på gängkriminaliteten? Nej säger de partier som vill återupprätta välfärden.
Vi måste satsa på förebyggande insatser och göra sociala investeringar.
De höginkomsttagare som under de senaste årtiondena har fått stora skattesänkningar och därmed minskat sitt stöd till välfärdstjänster måste nu öka sitt engagemang för välfärden. Sverige är det land i EU som har ökat klyftorna mest. De rika har blivit fler på bekostnad av ökade klassklyftor.
Avskaffa vinster i välfärden! Ökade vinster för privata friskolor har lett till att resurser saknas till elever i utsatta områden med större behov av stöd. En ofullbordad skolgång ger en dålig start i vuxenlivet och risk för långsiktigt utanförskap. De stora skolkoncernerna gjorde år 2021 vinster på totalt 1,3 miljarder kronor. Dessa pengar hade gjort större nytta i den kommunala skolan.
Andra områden som det behöver göras sociala investeringar i är kultur, fritidsverksamhet och idrotten. Barn och ungdomar som får ägna sig åt musik- och andra kulturaktiviteter kommer inte in i gängens verksamhet.
Kommuner måste satsa mer på fritidsgårdar och föreningar som bedriver ungdomsverksamhet. För några årtionden sedan pratade vi om ”föreningslös ungdom” som var i riskzonen för kriminalitet. Detta gäller fortfarande.
Satsningar på idrottsverksamhet är också en förebyggande verksamhet. Fysisk aktivitet är också bra för den psykiska hälsan. Barn och ungdomar är idag mer stillasittande och rör inte på sig i samma utsträckning som tidigare generationer.
Flera forskningsprojekt påvisar just att fysisk aktivitet har effekt på den psykiska hälsan.
Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare vid SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som så tragiskt mördades i somras har i tio år drivit dessa frågor om sociala investeringar. Vad menas med sociala investeringar? Oftast avses att man gör en satsning på nya metoder för tidiga insatser för en särskild grupp i samhället och att det sker genom samverkan över förvaltningsgränser och eller med andra aktörer. Målet är att förebygga framtida problem, som kriminalitet, sjukdom eller att människor hamnar i utanförskap. Det ger en social vinst för individen och en ekonomisk besparing för samhället om man inte behöver behandla sjukdomen/belasta Kriminalvården eller Försäkringskassan. Projekt av detta slag kan utföras av en kommun eller region ensam eller tillsammans med andra aktörer.
Debatten får inte bara handla om hårdare tag från polis och rättsvårdande myndigheter. Vi måste satsa mer på insatser för att återupprätta välfärden.
Små fiskesamhällen med ett hållbart fiske ska kunna vara en del av en levande landsbygd. Idag är både yrkesfiskarna och fisken (sill, strömming och torsk) hotade i Östersjön. Vänsterpartiet vill ha ett nytt system för fisket, som främjar småskaligt och skonsamt fiske istället för det skadliga industrifisket. Idag är det några få fiskare från Västkusten som tjänar stora pengar på att fiska upp den sista strömmingen, sillen och torsken. En stor fiskebåt har en motor på 6000 hästkrafter medan en liten fiskebåt har 600 hästkrafter. Vad betyder det i miljöpåverkan? När fiskekvoterna för sill och strömming dras ner måste det enbart belasta det industriella fisket. Det är inte smart att Östersjön dammsugs på fisk för att det ska produceras fiskmjöl som blir till mat åt minkar och foder åt norsk lax. Just nu prioriteras vinst före ett hållbart och långsiktigt fiske. Om detta inte förändras i grunden kommer det inte att finnas något kustnära fiske kvar och inte heller den förädlingsindustri som finns runt fisk utefter våra kuster.
Sverige äger inte ensamt frågan om fisket, utan beslut om bl.a. kvoter tas i EU. Samtidigt är det nödvändigt att länder som delar hav gemensamt tar beslut som leder till ett mer hållbart fiske och därför är samarbeten runt bl.a. Östersjön avgörande för att få en långsiktig och hållbar balans. Det är nödvändigt att regeringen inte betraktar EU-samarbetet som ett svepskäl för att inte agera och ligga i framkant och trycka på för en kraftfullare fiskeripolitik i EU.
Ett av Sveriges miljökvalitetsmål är Hav i balans samt levande kust och skärgårdar. Det är också ett av målen som Naturvårdsverket bedömer att Sverige inte kommer att nå med nuvarande utveckling.
Levande kustsamhällen innebär möjligheter för människor att bo och arbeta på landsbygden och i våra samhällen längs kusten. Ett småskaligt fiske är därför också en landsbygdsfråga. Det är inte rimligt att några enskilda fartyg står för en så stor andel av fisket medan flertalet får dela på en betydligt mindre del av beståndet. Det är inte en rättvis fördelning, men så går det när marknadskrafterna får råda. Ett småskaligt fiske är oftare mer hållbart och går oftare till direktkonsumtion, till skillnad från industrifisket som lämnar stora delar av fångsten till fodertillverkning i Danmark.
Vänsterpartiet vill se en jämnare fördelning av en resurs som i slutänden är vår gemensamma.
…och så en reflektion om kvinnors arbetstid och kampanjen Lön hela dagen 16:13 som pågår.
Varför 16:13? Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 9,8 procent. Omräknat i arbetstid och på en arbetsdag mellan klockan 8 och 17 betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:13. Varje dag. Män har betalt till klockan 17.
